Julklappen till Fryshuset 2012

Äntligen var den klar och inlämnad och jag får snacka om det och skryta lite!
Jag har gjort Fryshusets alla 350 anställdas julklapp i år!
Presentationen som alla kan läsa i Frys och bilder följer nedan.

Årets klapp; "Fryshuset, hopp och kärlek"

Min första tanke var att ha med fysiska delar av Fryshuset. Det var dessutom viktigt för mig att få in det som jag först upplevde när jag började jobba i Sthlm Skatepark och det var den värme som man visade varandra.
Jag har försökt göra det genusneutralt och undvikit koppling till politik och religion för att alla ska känna att de kan bära det. Jag ville baka in återbruk, som bitarna av skateboarden, basketbollen, tangentborden(som kommer från IT-avdelningen) och plektrumen(som till viss del är vanliga plektrum till viss del ihoplimmade spelkort från Vattenfall sedan de sponsrade Frysen eller återvunnen plast). Loggan är gjord av utstansade bitar av Fryshusets alla verksamheters infoblad och broschyrer som limmats ihop. Bandet är av bomull, inte läder. Metalldelarna består av nickelfria ringar och hängen samt mässingsöljetter(som bör vara nickelfria).

Att bära det som smycke skulle inte nödvändigtvis göra det tydligt att man jobbar för Fryshuset om man vill vara privat. Men kan om man vill öppna för en diskussion. Som nyckelring ska det inte gå att koppla till Fryshuset om man inte är "invigd" för att undvika problemet att en ev. bortappad nyckelknippa kan härledas till en plats. Sist men inte minst ville jag att det skulle ge en känsla av barndom/nostalgi och för mig är det dymoremsorna(textremsorna) och ett ganska vanligt smycke, "tro, hopp och kärlek" som jag misstänker att andra har sin egen relation till. Men då det är en del av Frys-loggan som bytt ut "tro" kan man välja själv vad man vill att den biten står för...

Hoppas ni tycker om det!

Jag skulle vilja tacka Anita som gav mig frågan om jag ville göra julklappen, Pentti och Olsson på Fastighet som jag bollat lite med under processen, Casper, Bemo och andra i skaten som hjälpt mig leta trasiga brädor som blivit delar i smycket/nyckelringen samt en tidigare anställd, Béatrice Hallman, som hjälpt mig få ihop delarna som behövts.