En Betta till samlingen

Har plockat upp linoliumsnittet igen efter massa månader. Lite ringrostig ännu men ett första försök på Bettan klart i alla fall. Tidigare tryck är lite tydligare.

Lisa

Elin

Home made

 

Något måste jag fippla med och nu är det kort, gratulations, kondoleans eller vad man nu vill. Har huuuur mycket textiltryck som helst av min “stad” så något lär jag göra med det…

Ja, åsså mitt tryck som jag döpt till Dalícious.

Kan beställas. om man hostar upp egen tröja/skjorta/linne så tar jag 100pengar. Om jag ska fixa tisha så kan man väl lägga på kostnaden för en normalbillig tröja, typ 75kr. Let me know.

Angenämt I-landsproblem

Mitt i misären får jag uppleva ett fantastiskt I-landsproblem. Jag har så många fina vänner som hör av sig och erbjuder sitt stöd och att ses/ prata när jag vill. Tiden räcker inte till för mig men jag uppskattar att man tar sig tiden om jag behöver den.

Kärlek till er alla!

Min gammelfarmor

Pappas farmor sjöng snuskiga visor för honom när han var liten

“Tjo litta runka kutta brakskit madam”, så sjunger jag för flickorna ibland. Å fan satt å log å skithuset brann å bönderna nuppte piger.”

—	Anna Berggren Larsson även kallad ‘HallAnna’ Åskan slog ner i två av hennes hus som brann ner.

Rastlös

Jag har svårt att sitta still. Något som ligger i familjen. Min mor har “krypningar” i benen och enda gångerna hon sitter stilla i mer än 10 minuter är när hon ser en film. Hon har hundratals som hon köpt på rea. Vissa av dem är bra men många är bara till för tidsfördriv. Jag har en tendens att pyssla, fixa och ordna när jag är rastlös. Senaste fixade saken är en gammal kontorsstol (40-tal tror jag) som min morfar haft i sin cykelverkstad men som senare hamnade i min fars carport. Där har den stått. Sliten och trött. Eftersom sysselsättningen för mig just nu känns som ett måste är det skönt när man lyckas göra någonting som man kan ha nytta av.



Här är början på projektet. En sists som behövde styras upp.


Nya tyget har jag fått av mamma. Ett lintyg som hon hittat billigt på en secondhand i Dalarna. Jag tryckte mönstret på och började med att klä om den här stolen och ska senare ge mig på mammas köksstolar…








Resultatet blev helt ok med tanke på att jag inte är tapetserare.

Pappas toa på Moderna

Fick ett mail härom dagen. Moderna museet. Man ombads skicka in vardagsbilder med en slogan om att alla är fotografer. Rolig grej att få dela med sig och ta del av andras vardag. Jag vågade inte välja heeelt fritt bland mina vänner, trots att de är stiliga, som objekt. Jag skickade in bilder som roar mig och som gör mig varm i hjärtat och reslutatet blev följande



Pappa fick inte se hur fint vi gjort på hans toalett så jag delar det med de som kan.




Niklas i alternativ frisyr




På väg hem från Dalhalla efter att ha sett Antony & the Johnsons hittade vi de här vackra silosarna




CJs födelsedagskalas. Elin, Anders och Lisa




Pappas cykel glömd ute när rimfrosten kom och täckte allt i kristaller




En Elin ute på Tias landställe




Tias mors träskor på mina fötter




Tia och Elin tidigt en morgon efter bandet-på-landet




Hanna med skyltar vi planerade ta med och hålla högt på Peace and love när hennes vän Marko var roddare. Tyvärr orkade vi inte släpa…

Min far

Min far gick bort den 28 maj.
Jag försöker fortfarande förstå att hans djupa stämma inte kommer svara i telefonen igen hemma hos mor och far. Att han inte kommer att sitta i köket och lösa korsord när man kommer hem. Han kommer inte dra fler dåliga skämt som man alltid skrattar åt fast de känns fåniga. Han kommer inte krama om mig när jag kliver genom dörren till barndomshemmet, som han byggt. Inga fler frågor om växter, hur man bygger något eller får det man byggt att hålla ihop. Aldrig mer… Aldrig mer.

Jag och min syster tog hand om att gå igenom pappas kläder. Jag sparade en flanellskjorta och ett par byxor som var lite finare vardagsbyxor. Mellan tårarna har jag försökt förstå vad som hänt, minnas och hedra min far. På mitt sätt. Till skillnad från mina bröder passar inga av min fars kläder mig, fast det skulle vara mig en tröst att få bära något som varit hans. Därför gjorde jag om byxorna till en kjol för att kunna bära med mig pappa fysiskt.